Nytt år och nya utmaningar, …

ser vi fram mot detta år 2019. Några mer långsiktiga och en del som de kommer. I alla fall så blir detta vår fotoklubbs fjärde år tillsammans i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan i Luleå.

Vi har hela tiden utvecklats genom bland annat olika utbildningar både interna och externa, fotoresor och kortare dagsutflykter, föreläsare, nya utflyktsmål med hjälp av andra fotografer som guide, fotoutmaningar där vi kunnat ge varandra feedback och mycket annat nyttigt som gjort att vi idag kanske ser bilden än mer än när vi började tillsammans. För att inte skriva och berätta om alla skratt och tokigheter (roliga sådana) som behövs för att en grupp ska fungera med sju helt olika människor, både fotografiskt och som personer.

Det här året har vi en spännande fotoutmaning framför oss som vi får berätta om ett annat år när vi nått vårt mål och ser vad resultatet blivit. Sedan ska vi försöka oss på en 52-veckors fotoutmaning, där jag har påbörjat vecka 1 med bilderna ovan. En fotoutmaning som jag översatt och förenklat på några ställen då vi inte varit med tidigare och vill börja lite försiktigt. Hur vi ska redovisa dessa bilder får vi återkomma till. Alla har kanske inte tid eller ork att vara med och vår hälsa är alltid viktigare än att klara av några bilder genom kameran. Ett intresse ska aldrig bli stressande eller ett måste, då är ju allt med något som känns roligt slut. Vi fotar och tolkar det vi hinner helt enkelt. Övriga fotoutmaningar under året kommer vi som vanligt att lägga upp under våra gemensamma bildgallerier – besök oss gärna och kommentera det du känner.

Ha det gott alla där ute och gör som alla andra med bilden i fokus – dröm om ett 2019 med nya förhoppningar fullt av roliga fotoutmaningar var du än befinner dig med kameran.

Vecka 1 och dess fotoutmaning lyder – – Självporträtt, ta en bild som berättar vem du är, utan att verkligen visa ditt ansikte. De som känner mig IRL förstår nog vad jag vill ha sagt genom båda mina bilder. Vi hade något liknande före jul i fotogruppen så det blev lite bild på bild för min del, men den egna fantasin sträckte sig inte längre. Här kan du se vår tidigare tolkning av självporträtt.

Poesi och dikt, …

tillsammans med bilder kan bli något riktigt fint. Vi har tidigare bildsatt poesi ur Kråkdansarens resa av Mats B Emanuelsson. Nu har vi tillsammans med en underbar poesigrupp, bestående av åtta skrivsugna tjejer, genom Skrivarhuset -Inger Byström påbörjat en samverkan att framöver hitta bilder till deras poesi och de har skrivit dikt till våra bilder. De har haft ett urval av foton att välja mellan, när fler skrivit till samma bild har fotografen fått välja ut den dikt som känns mest till vad hon känner för bilden. Sedan har vi som fotografer även fått se bilden med nya ögon genom poesin. Det är en skön känsla att se bild och text sammansvetsas till ett. Nedan kan du se en sammanställning av vad vi åstadkommit gemensamt, ta dig gärna tid med att se och läsa.

 

Efter detta har vi fått ett antal dikter som vi ska försöka finna passande bilder till, vad som händer efter det återstår att se men spännande idéer finns.

Tack vare vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Norrbotten har vi fototjejer fått en möjlighet att träffas och utvecklas i vårt fotograferande och detta är ytterligare en ny möjlighet, att sätta ord på våra bilder.

Septembertemat, …

närmar sig sitt slut och ingen är gladare än jag. En bild om dagen, inga problem. Ett tema, inga problem. Valet av tema, problem! Jag valde att endast fota med mitt vidvinkelobjektiv, 15 som jag knappt använt och då jag inte är speciellt förtjust i att fota landskap mm så förstår jag egentligen inte varför jag en gång köpte det. Eller det gör jag då det även är ett vidvinkelmacro men det har aldrig gett mig det jag trodde. Att jag valde den utmaningen kan jag förstå, men så tråkigt det varit och har inte gett mig den minsta inspiration till nytt tänk. Men jag kämpar på och någon bild kan jag tycka är ok. Visst, ett fleratal av mina bilder hade kunnat vara fotade med vilket objektiv som helst men utmaningen var just att fixa det med det manuella vidvinkelmakrot.

Däremot ser jag hur mina fina fotovänner lägger upp bilder och lyckas fint med sina teman trots att en av dem fick en trasig kamera och en annan ett trasigt objektiv. Livet med kamera hade kunnat vara enklare för tillfället.

En bild om dagen i september hittar du här – Bildgallerier/gemensamma bildgallerier/En bild om dagen 2018  i början av oktober ska alla våra bilder vara upplagda, kika in. Vi har alltid fototeman mellan våra träffar däremot är det inget måste, ingen ska behöva känna någon press att fixa allt. Vi fotar det vi hinner och har inspiration till. Några av oss har ganska mycket sedan kan ju även både inspiration och lust saknas i perioder eller andra möjligheter som gör att vi inte hinner, men jag ser fram mot ytterligare en månad med en bild om dagen – i framtiden men då mera genomtänkt från min sida.

Nu ska i alla fall jag fundera över om det blir något fotoobjekt under morgondagen eller bara olika kaffebesök.

Jag önskar att fler människor kände att fotografin var ett äventyr på samma sätt som livet självt och kände att deras individuella känslor var värda att uttrycka. För mig, gör det fotograferingen mer spännande.

-Harry Callahan-

Uppstart, …

efter en het och skön sommar hade vi i måndags. Det är alltid kul att träffas igen och det tog ett tag innan vi kom in på varför vi träffas – bilden i fokus. Sommarens tema hade känts svår och en del av oss har inte haft inspirationen att fota så mycket och det mesta har nog berott på den extremt heta soliga sommaren, inte något fotoväder. Till nästa möte ska vi i alla fall lägga upp det vi åstadkommit. Vi bokade också in en fotoutflykt till Storforsen och dess närområde om några veckor.

En ny utmaning – En bild om dagen – under september. Den utmaningen hade vi även i december 2017, men denna gång gör vi det lite snävare genom att var och en fotar efter ett valfritt tema, någon röd tråd ska flyta genom bilderna. Jag har bestämt mig idag men kör kanske en dubbel om det ena misslyckas kan ju det andra eventuellt lyckas. Jag är alltid så entusiastisk över alla våra utmaningar och ser många bilder framför mig, sedan kommer andra prioriteringar i vägen eller så försvinner inspirationen. Något händer i alla fall och så har jag fallit platt innan redovisningen vid några tillfällen. Men denna höst …
Mina bilder ovan har en del med mina tankar kring vår nästa utmaning  att göra, tränade ikväll på en del ”konstiga” saker. Kanske inte mer mysko än vanligt men lite eljest, inbillar jag mig i alla fall.

 

-Jag tror verkligen att det finns saker som ingen skulle se om jag inte fotograferade dem-

Diane Arbus (1923-1971)