Blev vi besatta av oss själva denna sommar?

*

Eller av något annat?
*

*

Hur gick det med de kloka orden av Göran Segeholm som jag skrev om i mitt förra inlägg, kan såklart endast svara för mig själv. Det gick väl så där för egen del, men denna vecka har jag gjort några tappra försök – bättre sent än aldrig, är det så? Men det krävs nog längre tid och mer engagemang, att bli besatt av sig själv.

Det har redan blivit många frågetecken i min text och det har varit gott om dessa denna sommar, ja egentligen hela året.  Frågetecknen fortsätter …

När kan vi träffas i vår lokal igen? Blir det uteaktiviteter även fortsättningsvis? Har vi tappat något av vår gemenskap, lusten, samtalen? Våra bildteman, finns inspirationen? Kommer vi någonsin att kunna fortsätta som tidigare? Våra framtida fotoresor? Våra drömmar? Utbildningar, föreläsare, utställningar? Som skrivet, frågetecknen och även oron inför framtiden känns i mig och säkert hos de flesta andra.

Nästa fundering jag har ställt mig, -kommer jag att bli folkskygg?

Istället för att bli besatt av ”det här är jag” i mina bilder har besattheten mer bestått i ”att skydda mig mot andra”.  Så visst har det funnits en besatthet, en ofrivillig sådan.

Vi hade planerat en fotoresa till Abisko i höst men Abisko kommer att finnas kvar och förhoppningsvis också vår fotoklubb. Jag saknar mina fotovänner och hoppas på ett positivt besked i slutet av nästa vecka – då syns vi i sådana fall ganska snart.

I bilden ovan lekte jag lite med ordet ”HEMESTER” och kombinerade med fler ord som på ett mer positivt sätt (för mig) kan sammanfatta sommaren 2020.

För övrigt om du inte är med oss i vår fotoklubb – titta gärna runt i våra bildgallerier och läs mer om oss om du är intresserad av foto och vill vara med i vår gemenskap.

Ha det gott därute och hoppas att ni får vara friska och inte helt ensam.