Sommarlovet är snart slut

och för oss i fotoklubben är det då dags för höstens första träff. Det är läge att ta itu med nya utmaningar och kanske fler gemensamma fototillfällen.

Vi har nu hunnit fundera på allt det där som vi en gång tänkte att vi skulle göra men som aldrig blev av. Eller kanske att vi har lagt allt åt sidan och bara njutit av den långa sommaren med en hel del sol och dagar som istället gett utrymme för andra spännande aktiviteter.

Det ska vi ta reda på vid vår uppstartsträff. För första gången sedan vi startade vår fotoklubb 2015 har jag varken träffat eller pratat med någon av mina fotovänner under hela sommaruppehållet.  Det har varit helt tyst, inga små spontana fotoutflykter. Däremot har vi kunnat följa varandra på bland annat Instagram och en del resor har det gjorts. Kanske att någon vill lägga upp eller visa sina bilder och ge oss andra en inblick över vad sommaren erbjudit. Jag lägger i alla fall upp en sida här ”sommaren 2019”.

Tre månader av året och under den perioden ska vi hinna med mycket samtidigt som det ska kopplas av och ge oss kraft att orka med övriga nio månader. Nio månader i mörker ska jag kanske inte skriva men visst förbereder vi oss för idet likt björnen. Vi äter inte upp oss, eller kanske, men vi aktiverar oss mer än vanligt.

Hösten är en fin årstid för fotografering. Solen är inte lika stark och ligger lägre i horisonten. Färgerna exploderar och insekterna är inte lika ivriga. Det finns mycket gott att skriva om hösten och de övriga årstiderna fotomässigt. Ändå är det på sommaren lusten kommer trots helt fel ljus för bra dagsbilder. Hur många gånger har jag inte svurit, tyst för mig själv, över den starka solen i sommar. Otaliga.

Något fotoprojekt har jag inte kommit igång med förutom att jag testat en del nya bildidéer och känt att det här är roligt. Det här är vad jag vill. Att ta ut svängarna med mina bilder och prova på något annat. I mitt bildarkiv har jag massor av foton som jag endast sparat ner och sedan har det legat där. Bilden ovan är en av dem. Den är fotad 2014 på en cruising vi besökte. Sedan har jag självklart också varit inne i min makrovärld och botaniserat en del och även där försökt hitta nya infallsvinklar. Det är inte lika lätt då jag ibland tycker att jag redan funnit det, men lite eljest kan det bli ibland.

Förutom fotograferandet så har lugnet infunnit sig inombords och då hinner man (jag) mycket mer än normalt. Har även några viktiga mål att förverkliga under året och en av dem, som inte gäller bilden, kommer att kräva stark beslutsamhet och karaktärsfasthet från min sida. Att berätta om mål är både på gott och ont. Gott för då vet man att andra håller koll och ont ifall att man inte lyckas realisera det och det blir ett, – jaha. Men den här gången kommer det att lyckas eftersom det betyder så oerhört mycket för mig.

Slutskrivet en massa oviktigt vetande, men hoppas att du tittar runt bland våra bilder. Återkom gärna för att se uppdateringar och annat som händer hos oss,  när vi snart slutar att vifta på tårna och tar nya friska tag.

Hjälp, …

 

fotoinspirationen finns inte där.

Hur ofta har jag inte hört dessa ord från mina fotovänner det senaste året och kanske längre. Jag har upprepat dem själv otaliga gånger och funderat vad som har hänt, den finns inte där. Men är det verkligen fotoinspirationen som saknas? Kan det vara annat som gör att fotandet går i vågor?

En av anledningarna för mig är att det där korta steget över den där egentligen låga tröskeln har blivit så hög. En annan orsak är att jag tror att motiven saknas.

För någon vecka sedan var jag i Linköping och jobbade och visste att det inte skulle bli några större fotoutflykter men kameran fick hänga med. Jag valde att endast ta med mig ett zoomobjektiv som skulle täcka alla eventuella bilder. Det blev inga utflykter men när jag hade en stund över gick jag ut i trädgården och botaniserade och visst fanns de där, motiven, bara jag använde mina ögon och funderade en stund. Några bilder blev det och även sådana som jag själv blev nöjd över. Ljuset har en sådan stor betydelse och att sommaren kändes i antågande gjorde garanterat att det var betydligt lättare.

Att hitta nya fotografer är också något som ger mig inspiration, att testa nya tekniker och nya sätt att se på bilden. Jag fann en fotograf som heter Andy Gray som fotar ICM-Intentional camera movement (avsiktlig kamerarörelse) i en stil som jag tycker är helt fantastisk. Jag har testat det där ganska mycket tidigare, många träd har det blivit, men inte på det sätt han gör det. Det är verkligen svårt att få till en bild som i sin rent abstrakta stil ändå liknar något. Det får ju inte se ut som att jag bara misslyckats att hålla min kamera stilla under exponeringstiden. Det här kommer att bli en del av mitt utvecklande denna sommar och kanske en dag så sitter det något som jag förstår.

Bilderna ovan är från en stund på balkongen med några nejlikor i en vas och de känns helt okej för mig då det är en helt ny stil. Du måste klicka på bilderna för att se dem i sin helhet.

Även här uppe i norr har ljuset kommit och med en sådan fart att vi fortfarande tittar ut på kvällarna och säger,

-men det är ljust ännu.

Ikväll ska jag i alla fall ut på en fototpromenad tillsammans med Malin. Det blir även några fler och förhoppninsgvis inspirerande. Inspirerande, nu skrev jag det igen och  kanske att jag hittar den ikväll. Att uppmuntra varandra och vara fler är en del i att fotografera för mig, skulle nog inte passa helt som ensamvarg.

Ha en fin kväll och njut av ljuset alla ni där ute som också kanske börjat vakna ur vinterdvalan.

Vad händer hos oss?

Mycket är på gång och ytterligare idéer finns inför framtiden. I år har vi valt att ha fler olika fotoutmaningar /teman på gång under en tid för att alla ska ges möjlighet att delta. Vi är i sju olika skeenden i livet, har skilda möjligheter där tiden är vår största bristvara. Det händer hela tiden saker som gör att vi måste prioritera om. De teman vi valt kanske inte passar alla just när det är aktuellt. Att säga att det inte finns hinder utan bara möjligheter är fel och det är inte heller negativt att motsäga detta, utan det är så verkligheten ser ut för många av oss.

Vi är för tillfället tre som försöker klara av temat 52 veckor 2019. Sedan har vi ytterligare fototeman – Dörrar – och –  I glasets reflektion samt – Här och nu.

Inspirationen till fotoprojekt utomhus känns inte helt okej för tillfället, då 2019 inte har bjudit på många dagar över -20 i temperatur. Vårt poesiprojekt blev en aning övermäktigt, ett antal bilder har vi att lämna till gruppen men långt i från det antal som var målet. Fel tid på året, mörkret och kylan gör även oss sju kreativa kvinnor lite låga. Men en sak är säker, vi gör alltid vårt bästa även om det inte alltid blir bäst. Fick igår ett mail som ändå kanske resulterar i något framöver, det är ju det här med tiden.

Gültzauudden är också ett längre projekt som vi ska försöka oss på. Om det blir något av det återstår att se, men vi kommer i alla fall att ha ett antal bilder av vad som händer och finns på området. Förutom det spånar vi på fotoresor både kortare och längre mål. Lite utbildning och nu är det feedback som gäller, hur gör man?

Tycker personligen att reflektioner är spännande och ovan har jag lagt upp några äldre bilder som kanske skulle passat till temat . Nu är vi stenhårda på att samtliga bilder i våra teman ska vara fotade från och med den dagen temat är bestämt och framåt. Annars blir det ingen utmaning, att leta i gamla arkiv kan också vara utmanande men inte för vår egen utveckling. Några undantag har förekommit, men de är få.

Sitter nu på kontoret och funderar vad det finns för spännande motiv här hemma. Har nämligen lovat mig själv att idag ska jag våga vägra gå ut, -28 räcker som ursäkt för mig. Ha en fin dag var du än befinner dig.

Mina egna bilder, …

och de som jag valt ut till favoriter jag lagt upp under 2018. Jag lovade att göra ett urval av dessa när jag i ett tidigare inlägg valde ut mina fotovänners bilder från 2018 –Mina favoriter. Det är inte enkelt med egna bilder då alla på något sätt ger ett minne, en tanke om något positivt för mig. Allt som blir till bilder gör ju det av någon anledning, vi fotar sällan utan att ha tanke i huvudet. Detta gäller även för mig så därför är det svårt och blev några fler än vad jag tänkt mig från början.

Det är familjen, olika fototekniker, perspektiven, bildredigering, hur vintern 2018 såg ut, den första fjärilen. Ja, många tankar som dök upp när jag kollade igenom arkivet och skulle tro att jag kunnat välja ut många fler då alla betyder något för mig. Men nu är valet gjort och lägger upp ovanstående galleri som mina egna favoriter.

Imorgon är det dags för vår första fototräff 2019 och nya bilder att se fram mot. En ny fotoresa påbörjas …

Fotografering är ett sätt att känna, att beröra, att älska. Det du har fångat på bild är fångat för alltid… Den kommer ihåg små saker, långt efter att du har glömt bort allt.

-Aaron Siskind-

Nytt år och nya utmaningar, …

ser vi fram mot detta år 2019. Några mer långsiktiga och en del som de kommer. I alla fall så blir detta vår fotoklubbs fjärde år tillsammans i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan i Luleå.

Vi har hela tiden utvecklats genom bland annat olika utbildningar både interna och externa, fotoresor och kortare dagsutflykter, föreläsare, nya utflyktsmål med hjälp av andra fotografer som guide, fotoutmaningar där vi kunnat ge varandra feedback och mycket annat nyttigt som gjort att vi idag kanske ser bilden än mer än när vi började tillsammans. För att inte skriva och berätta om alla skratt och tokigheter (roliga sådana) som behövs för att en grupp ska fungera med sju helt olika människor, både fotografiskt och som personer.

Det här året har vi en spännande fotoutmaning framför oss som vi får berätta om ett annat år när vi nått vårt mål och ser vad resultatet blivit. Sedan ska vi försöka oss på en 52-veckors fotoutmaning, där jag har påbörjat vecka 1 med bilderna ovan. En fotoutmaning som jag översatt och förenklat på några ställen då vi inte varit med tidigare och vill börja lite försiktigt. Hur vi ska redovisa dessa bilder får vi återkomma till. Alla har kanske inte tid eller ork att vara med och vår hälsa är alltid viktigare än att klara av några bilder genom kameran. Ett intresse ska aldrig bli stressande eller ett måste, då är ju allt med något som känns roligt slut. Vi fotar och tolkar det vi hinner helt enkelt. Övriga fotoutmaningar under året kommer vi som vanligt att lägga upp under våra gemensamma bildgallerier – besök oss gärna och kommentera det du känner.

Ha det gott alla där ute och gör som alla andra med bilden i fokus – dröm om ett 2019 med nya förhoppningar fullt av roliga fotoutmaningar var du än befinner dig med kameran.

Vecka 1 och dess fotoutmaning lyder – – Självporträtt, ta en bild som berättar vem du är, utan att verkligen visa ditt ansikte. De som känner mig IRL förstår nog vad jag vill ha sagt genom båda mina bilder. Vi hade något liknande före jul i fotogruppen så det blev lite bild på bild för min del, men den egna fantasin sträckte sig inte längre. Här kan du se vår tidigare tolkning av självporträtt.

Mina favoriter, …

av alla bilder vi har lagt upp under året 2018 är många och antalet bilder har skiftat från månad till månad. Nu när vi närmar oss ett nytt år kan det vara kul att blicka tillbaka och se vad som förevigats i bild. Här har jag plockat ut ett urval bestående av 48 bilder som är upplagda av min fotovänner, några har varit mer sparsamma med sina bilder av olika anledningar -fotande går ju upp och det går ner. Inspirationen går i vågor och jag kan bara skriva för mig själv och det här året kanske inte varit högst upp på listan av mina år med en kamera.

Under 2018 har vi haft en hel del olika fototeman, några mer krävande än andra och det här med att fota alfabetet var en riktig utmaning innan alla från A-Ö satt där. En bild om dagen under september var inte heller enkelt, trots att motiven var valfria förutom att var och en skulle bestämma sitt eget tema i temat.

Att tolka poesi ur boken ”Kråkdansarens resa” av Mats B Emanuelsson var något helt nytt, Ofta ser vi bilder när vi läser och vill gärna förverkliga det. Det blir inte alltid som man tänkt men jag tycker att vi lyckades bra.  Bild och poesi hör ihop och tillsammans med en poesigrupp bestående av åtta skrivsugna tjejer samt Inger Byström Skrivarhuset påbörjade vi en spännande samverkan.

Förutom de små bildprojekten som jag redan nämnt har vi också haft ett antal teman som du hittar under våra gemensamma bildgallerier – kika gärna in där. Några fotoutflykter, lite intern utbildning och annat smått och gott har vi tillsammans i ett glatt fotogäng fått uppleva i fin gemenskap. Kika gärna in i våra individuella gallerier hos var och en.

Bilderna nedan har jag klickat fram ur det som är upplagt 2018, några bilder kanske är fotade 2017 men här har jag snabbt gjort ett litet urval av alla bilder som jag personligen tycker om av mina fotovänner. Ska vid tillfälle ta en titt på vad jag själv fotat under året och välja ut några favoriter.

 

Nu önskar vi snart en god jul och ett gott nytt år till er alla från oss alla – julkorten är på intåg. Ha det gott – ut och fota.

Och som ett av mina favoritcitat av Göran Segeholm säger,  – En bild om dagen håller psykdoktorn borta

Poesi och dikt, …

tillsammans med bilder kan bli något riktigt fint. Vi har tidigare bildsatt poesi ur Kråkdansarens resa av Mats B Emanuelsson. Nu har vi tillsammans med en underbar poesigrupp, bestående av åtta skrivsugna tjejer, genom Skrivarhuset -Inger Byström påbörjat en samverkan att framöver hitta bilder till deras poesi och de har skrivit dikt till våra bilder. De har haft ett urval av foton att välja mellan, när fler skrivit till samma bild har fotografen fått välja ut den dikt som känns mest till vad hon känner för bilden. Sedan har vi som fotografer även fått se bilden med nya ögon genom poesin. Det är en skön känsla att se bild och text sammansvetsas till ett. Nedan kan du se en sammanställning av vad vi åstadkommit gemensamt, ta dig gärna tid med att se och läsa.

 

Efter detta har vi fått ett antal dikter som vi ska försöka finna passande bilder till, vad som händer efter det återstår att se men spännande idéer finns.

Tack vare vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Norrbotten har vi fototjejer fått en möjlighet att träffas och utvecklas i vårt fotograferande och detta är ytterligare en ny möjlighet, att sätta ord på våra bilder.

Septembertemat, …

närmar sig sitt slut och ingen är gladare än jag. En bild om dagen, inga problem. Ett tema, inga problem. Valet av tema, problem! Jag valde att endast fota med mitt vidvinkelobjektiv, 15 som jag knappt använt och då jag inte är speciellt förtjust i att fota landskap mm så förstår jag egentligen inte varför jag en gång köpte det. Eller det gör jag då det även är ett vidvinkelmacro men det har aldrig gett mig det jag trodde. Att jag valde den utmaningen kan jag förstå, men så tråkigt det varit och har inte gett mig den minsta inspiration till nytt tänk. Men jag kämpar på och någon bild kan jag tycka är ok. Visst, ett fleratal av mina bilder hade kunnat vara fotade med vilket objektiv som helst men utmaningen var just att fixa det med det manuella vidvinkelmakrot.

Däremot ser jag hur mina fina fotovänner lägger upp bilder och lyckas fint med sina teman trots att en av dem fick en trasig kamera och en annan ett trasigt objektiv. Livet med kamera hade kunnat vara enklare för tillfället.

En bild om dagen i september hittar du här – Bildgallerier/gemensamma bildgallerier/En bild om dagen 2018  i början av oktober ska alla våra bilder vara upplagda, kika in. Vi har alltid fototeman mellan våra träffar däremot är det inget måste, ingen ska behöva känna någon press att fixa allt. Vi fotar det vi hinner och har inspiration till. Några av oss har ganska mycket sedan kan ju även både inspiration och lust saknas i perioder eller andra möjligheter som gör att vi inte hinner, men jag ser fram mot ytterligare en månad med en bild om dagen – i framtiden men då mera genomtänkt från min sida.

Nu ska i alla fall jag fundera över om det blir något fotoobjekt under morgondagen eller bara olika kaffebesök.

Jag önskar att fler människor kände att fotografin var ett äventyr på samma sätt som livet självt och kände att deras individuella känslor var värda att uttrycka. För mig, gör det fotograferingen mer spännande.

-Harry Callahan-

Uppstart, …

efter en het och skön sommar hade vi i måndags. Det är alltid kul att träffas igen och det tog ett tag innan vi kom in på varför vi träffas – bilden i fokus. Sommarens tema hade känts svår och en del av oss har inte haft inspirationen att fota så mycket och det mesta har nog berott på den extremt heta soliga sommaren, inte något fotoväder. Till nästa möte ska vi i alla fall lägga upp det vi åstadkommit. Vi bokade också in en fotoutflykt till Storforsen och dess närområde om några veckor.

En ny utmaning – En bild om dagen – under september. Den utmaningen hade vi även i december 2017, men denna gång gör vi det lite snävare genom att var och en fotar efter ett valfritt tema, någon röd tråd ska flyta genom bilderna. Jag har bestämt mig idag men kör kanske en dubbel om det ena misslyckas kan ju det andra eventuellt lyckas. Jag är alltid så entusiastisk över alla våra utmaningar och ser många bilder framför mig, sedan kommer andra prioriteringar i vägen eller så försvinner inspirationen. Något händer i alla fall och så har jag fallit platt innan redovisningen vid några tillfällen. Men denna höst …
Mina bilder ovan har en del med mina tankar kring vår nästa utmaning  att göra, tränade ikväll på en del ”konstiga” saker. Kanske inte mer mysko än vanligt men lite eljest, inbillar jag mig i alla fall.

 

-Jag tror verkligen att det finns saker som ingen skulle se om jag inte fotograferade dem-

Diane Arbus (1923-1971)

Slutet av juli, …

och ett flertal av oss är rejält loja för tillfället och längtar efter moln, gärna de som är fyllda av vatten. För egen del önskar jag att det sker nattetid och rensar luften ordentligt till morgonen. Lagom med moln gör ju också att den starka solen inte förstör för oss som vill fota lite. Men älskar den här årstiden och önskade att våra bostäder var anpassade för alla temperaturer, tyvärr inte … puuuh säger jag ännu mer inomhus.

I alla fall så har jag lagt upp ett gemensamt bildgalleri för oss som tycker om att fota moln och alla dess formationer, det fascinerar och alla bilder vi ser i dem – Små lätta moln … Jag har alltid fotat moln men blev extra inspirerad när Cricco (i vår fotoklubb) lade upp några fina bilder av moln på FB och ville att vi skulle tolka dem, vad ser vi? Nu hoppas jag att alla mina soldyrkande (eller inte) fotovänner lägger upp sina molnbilder. Själv ska jag avsluta nu och se vad denna heta dag erbjuder mig förutom sol.

Med tanke på att jag var och hämtade ut både mitt pass och EU-legitimationen i veckan:
Mitt passfoto är en av de mest anmärkningsvärda fotografier jag någonsin har sett – ingen retuschering, inga skuggor, inget smickrande – bara skarpt mig. 

Anne Morrow Lindbergh (1906-2001)

Slutet av juni, …

och det känns som att den här perioden som personligen är min årstid springer iväg. Även om jag inte har några stora krav eller förväntningar på sommaren utan bara känslan av att slippa klä på mig och samtidigt kunna njuta av ljuset en stor del av dygnet, att bara vara helt enkelt. För tillfället har jag också den tiden för första gången på mycket länge så det är bara att fortsätta njuta. Förra måndagen hade vi avslutning i vår fotogrupp för den här säsongen och den inföll samtidigt som studentbalerna i Luleå och vad passade bättre än att ta några porträttbilder av de förväntansfulla ungdomarna. Det är kul när ögonblicksbilder känns som att de sitter och jag kan redigera dem efter den känsla jag vill få fram i bilden – vilken känsla får du i de olika bilderna? Två av oss valde att gå en annan väg och fota andra objekt längs vägen upp mot stadsparken och de balsugna studenterna. Inväntar med spänning deras resultat, vad såg de?

Efter vår fotostund på stan intog vi Bistro Norrland för en gemensam stund och fantastiskt goda rätter, jag överdriver inte, varje rätt satt som smäck i våra gourmetgommar. Jag brukar inte fota mat och det blev inget undantag här heller så vår meny förblir i våra minnen.

Nu syns vi inte förrän till hösten, förutom att vi kanske gör några fotoutflykter tillsammans. Vårt sommartema känns intressant att få till, en bildserie  på3-5 bilder av två sommarlåtar som alla fått sig tilldelade. Till hösten ser vi fram mot nya och spännande utmaningar, har en del i tankarna och ett eventuellt samarbete med en annan grupp skulle verkligen ge oss nya tänk, även om vi övat lite på detta tidigare.

Det finns ingen poäng i denna text mer än att jag vill önska alla fina dagar oavsett vad ni gör och befinner er – livet ska inte vara så komplicerat att vi hela tiden måste ha något planerat.

En intern fototävling

av oss fototjejer har precis avslutats och bedömts av Marianne Söderberg och Ann-Katrin Tideström, båda journalister med erfarenhet av bild av vad jag kan känna av deras kommentarer och tolkningar. Känns otroligt kul att vi fick dessa två kvinnor som domare i vår interna fototävling, det får vi tacka Eva K för. Vi satt nog alla och läste texterna och blev berörda av orden och deras tolkningar.

Även om de flesta av oss inte är några tävlingsmänniskor i foto så var det roligt att delta och även lärorikt hur vi valde våra bilder och att sedan få ord på det. Tre vinnare utsågs i de tre olika kategorierna och grattis kan vi säga till Ewa HP i kategorin yin och yan samt till Malin K som tog en dubbel i kategorierna natur och valfri. Första priset till vinnarna blev ett presentkort på Hemmagastronomi att användas för njutning efter eget önskemål.

Det här gör vi kanske om fler gånger men det blir svårt att överglänsa dessa domare som ska ha ett stort tack för sin insats.

Länk till bildspelet – Blickpunktens interna bildtävling

Moderskeppets kurser

Har varit medlem under två år tidigare och sett en del av deras kurser, mest foto och bildkommunikation, med ett halvt öra då jag inte känt att jag har haft tid med någon typ av hobbyverksamhet. Nu när jag bestämt mig för att gå ner i tid ordentligt under en period kunde ett ytterligare medlemskap vara något. Äntligen har jag öppnat och läst mer och genom bloggen hamnade jag på lagerutbildningar. Jobbat tidigare mycket i lager men inte tillnärmelsevis på samma sätt, inte alls. Har nu testat men inser att jag bör ställa om skärmarna till två olika för att hinna med och öva samtidigt. Det jag vill ha sagt är att jag är imponerad över kurserna och inser att lager innebär träning och åter träning samtidigt som kurserna inte går att se bara en gång. Det är billigt att ha detta urval av kurser och utbildningar för en ringa summa under ett helt år. Bara att välja och vraka efter eget intresse, vill du inte bildredigera så finns det mycket annat matnyttigt -jag lovar. Rekommenderar starkt att ha ett medlemskap hos Moderskeppet – följ länken så hittar du dem.

Har i alla fall lekt lite med lager och även använt några förinställningar som jag justerat efter mitt seende. Samtidigt försöker jag att rensa i mappar som knappt är rörda från flera år tillbaka, sådant är mitt fotoliv. Hittade en mapp från juli 2016 då vi var till Bergs slussar och såg en avskedsshow med Jerry Williams, som tur var fortsatte han och igår när jag hittade mappen så var det samma dag som han jordfästes, märkligt.

Så nu ser jag verkligen fram mot att hockey VM börjar och jag i lugn och ro utan dåligt samvete kan vara riktigt asocial och lära mig mer och mer, allt den här gamla hjärnan klarar av att minnas.

När inspirationen och kreativiteten försvinner?

Kul och eljest med objektivet

Alla bilder jag får fram, det har jag ju fotat tidigare. Men det är ju det jag gillar och det finns förhoppningsvis en variation i det lilla, ett nytt fokus, en annan bildvinkel något som gör att bilden inte ser ut exakt likadan som den förra. Visst finns det mycket som jag inte fotar, men en del av det roar mig inte även om jag tycker det är vackert och sedan finns det bilder som jag varken har utrustning eller möjlighet till.

Mitt dödläge har pågått under en längre tid och är alltid jobbigast under vinterhalvåret, trots att vintern är vacker och mycket som går att fota på mitt sätt. Har inte riktigt fått fram de där aha-upplevelserna i år men sitter på mitt kontor och väntar varje dag på att den ska rycka upp mig ur dvalan.

Ibland köper jag något för att min tro på att den där nya prylen ska bli det där som gör att fotograferandet lyfter sig till nya motiv. I höstas var inget undantag då fick jag se en bild som var superläcker och eljest. Den enda bilden gjorde att jag beställde objektivet som det var fotat med. Ett ultavidvinkelmakro, något jag aldrig hört talas om tidigare. Fick vänta ett tag och när det väl låg uppackat hemma så blev det liggande och har så gjort i princip sedan dess. Idag tog jag fram det och lekte lite, idétorkan försvann men sedan är det motiven som inte kommit fram ännu. Objektivet är helt manuellt och gör det extra intressant för mig som inte har ägt ett sådant tidigare och att det sedan var ett vidvinkel som egentligen inte är min typ av bild gör att det ska bli extra spännande och se om jag kan ta det till mitt sätt att fota, konstigt med andra ord.

Nu ser vi alla fram mot en härlig vår och superfin sommar samt en lång härlig höst med massor av trevliga fotostunder. Fram till dess tänker jag fota en del som jag inte är helt bekväm med men ska göra några försök och även fortsätta leka och ta fram annorlunda perspektiv med denna ”nya” leksak.

Vi i fotogruppen har också några möten kvar innan vi tar sommarlov samt inte minst de fototeman vi ska slutföra innan dess.

Vad  ville jag egentligen ha sagt med denna text? Inte mer än att vi inte ska ge upp för en vacker dag sitter vi där med minneskortet fullt av fantastiska bilder som världen aldrig tidigare beskådat. Eller så är vi nöjd med att vi själv är nöjd.

Vårtecken, …

posted in: Gemensamma bildgallerier | 0
Vårtecken – av Margareta

kan vara något så enkelt som att du en dag kan ställa ut blommor på balkongen för att de ska få andas frisk och skön luft under dagen. Viktigt är dock att komma ihåg att ta in dem när kvällssolen och temperaturen sjunker, om du vill behålla dem levande. Bara förra veckan hade rehabiliteringen av blommorna fungerat med motsatt effekt, men idag tyckte jag det var läge att låta dem stå ute då de såg en aning slokade ut och vips så lyfte sig allt. Jag njuter av varje stund för tillfället, tror inte att vi under hela fjolåret såg solen så mycket som vi kunnat njuta av den de senaste dagarna … låt 2018 bli året som vi minns vädermässigt med glädje och lustfylldhet.

I alla fall så är vårt nästa tema ”vårtecken” och det ser vi överallt, vart vi än vänder oss här uppe i norr. Du behöver bara se på människan, hur hon ler och går med lätta steg samtidigt som vårsolen lyser som bara den kan och himlen är alldeles blå – det är underbart och vi helt gratis insuper D-vitamin utan några tillskott.

Vi har även tagit oss an ett annat bilduppdrag som jag eller någon annan får återkomma till lite senare, ett tema som kräver mer eftertanke och kanske planering under en månad. Spännande och roligt samtidigt som vi får sätta igång våra kreativa hjärnor och jag ser verkligen fram mot att ta fram kameran för att hitta bilden, även om den kanske inte blir som den jag redan har sett i min fantasi.

För mig är det kontorsarbete denna vecka, men har en fördel att jobbet är på hemmakontoret och jag kan ta mina pauser när och hur jag vill, en stund på balkongen gör susen och glädjen jag finner över våren gör att arbetet också känns betydligt roligare – ha det gott alla och passa på att njuta av allt runt er.

Ljusare tider, …

och idag har även den stora gula lyst mot oss i norra kustlandet med flera grader över nollan. För mig känns det som att livet sakta återvänder och fotolusten utomhus kommer tillbaka. Nu har det inte blivit så idag för mig, då andra orsaker gjort att jag varit inomhus men ändå njutit av det jag sett och känt genom att besöka vår balkong.

I vår fotogrupp är vi tre stycken som har egna fotosidor med mer eller mindre aktiva bloggar. Eva, hon är bland annat med i 365foton2018 och håller ångan uppe med härliga och spännande bilder till oss och andra som besöker hennes sida OTTOPHOTO – livet som en resa i ord och bild .

Malin är mer sporadisk, men när det händer då händer det, där lägger hon upp bilder och text från olika resor och aktiviteter, hennes sida MALKIN ger oss också lika härliga och intressanta bilder.

Min egen sida AVSÄNDARE MARGARETA är kanske inte alltid så uppdaterad, eller inte alls, då jag lade ner min blogg på bildgatan och sedan har tiden och lusten inte funnits. Däremot har jag valt att länka mina bilder, förutom våra gemensamma teman, till min sida och där finns bilderna i olika album. Men när tid och lust kommer så kommer den -lik ljuset och våren som är i antågande.

I vår grupp har vi ett nytt tema varje vecka som vi ska ta oss an och fota mellan våra träffar – nya och färska bilder ska det vara även om en och annan äldre bild smyger sig in ibland. Under våren har vi också tagit oss an att fota alfabetet genom en idé vi fick på Moderskeppets instagram. Kul men svårt. Förresten, det känns som att jag skrivit det tidigare och du hittar vårt alfabet här: Fota alfabetet

Våra övriga teman hittar du också under Bildgallerier/gemensamma bildgallerier och sedan har vi en hel del olika teman. Alla i vår grupp har också sin egna gallerisida att lägga upp bilder på, sök och titta vidare under gallerier.

Så vad vill jag egentligen ha sagt förutom att ni är välkommen att besöka våra sidor? Ja, det spelar ingen roll att det är tomt i muggen eller att masken får leva vidare – vi njuter i högsta grad och lapar sol med kameran i högsta hugg – eller var det nu så bra med solen och kameran?

Nytt år, nya möten och sist men inte minst, …

Vi ser med nya ögon, att hitta det som inte finns.

nya utmaningar. Vi har i veckan haft vårt första möte 2018 och förhoppningsvis kommer det mycket gott ur det med nya kreativa idéer. Mycket av det har vi redan och nu gäller det att förverkliga målen. I ett gäng med sju kvinnor i olika stadier i livet kan det ibland vara svårt att få ihop allt, men vi kämpar på.

Vårt bildtema till nästa möte är linjer med olika strukturer, vinklar, perspektiv, samt reflektioner och komponeringen av bilden Att kanske ge enkelheten ett konstnärligt uttryck som kan ge betraktaren möjlighet att fylla på med sin egen fantasi. Vi lägger ut dem allteftersom i det gemensamma bildgalleriet- Linjer och på vår träff diskuterar vi bilderna och våra tankar kring bilden.

Sedan har vi startat ett bildprojekt som ska pågå under hela den här terminen, att fota alfabetet. Idén fick vi från Moderskeppets instagram – fota alfabetet och alla nappade direkt. Vi fotar alltså de bokstäver vi ser i vår vardag, inte något som börjar på, utan bilden som framträder i våra kreativa huvuden. Ibland kanske det är en bokstav på riktigt, det har vi tillåtit oss att ta med. Några frågor som vi besvarade från deras inlägg är att bilderna får fotas både inne och ute, ja det är okej med bilder på bokstäver som tryckts, bokstäverna behöver inte fotas i turordning, både versaler och gemener är tillåtna. Vi kommer inte att redovisa bokstaven med bilden, betraktaren avgör. Nu kör vi och många bokstäver blir det med sju fotogalna tjejer … Du hittar vår bokstäver här – Fota alfabetet. Det gäller nu att öppna ögonen och se utanför alla ramar.

Nu ser jag med spänning fram mot våra möten och vår fina gemenskap med både träffar, fotoutflykter, föreläsare och kanske någon resa -både nära och lite längre. Ha det gott och ta inte bara med dig kameran utan fota lite också. Jag tycker inte bara om utan tror även på talesättet som fotografen Göran Segeholm skrev i en bok, -En bild om dagen håller psykdoktorn borta.
/Margareta

Oskärpa, …

och kanske inte det första du tänker på när du läser ordet. Varför, ska de ha ett tema med en massa misslyckade oskarpa bilder? Nej, så tänkte inte Malin när hon bestämde temat för denna månad november/december. Att medvetet skapa oskärpa är svårt för det gäller att ha fokuset på rätt ställe och få den att sitta. Att få en variation av oskärpa i bilder gör att du får träna på flera tekniker. För mig som verkligen älskar bilderna med oskärpa och korta skärpedjup blir det ett spännande tema bara jag hinner fota och hittar motiven. I dagsläget används inte min kamera speciellt kontinuerligt men förhoppningsvis kommer den tiden inom en snar framtid, orken och inspirationen har inte suttit där även om lusten funnits. Jag har två tidigare teman att ta igen så det gäller att klicka fram de rätta bilderna.
Vi har även ett ytterligare tema som kräver en daglig användning kameran – en bild om dagen som vi startar med den 1a december och pågår till årsskiftet den 31 december. Bilderna ska märkas med datum och namn (1 december – Margareta) för att senare kunna sortera dem i kronologisk ordning i bildgalleriet.
Du hittar våra gemensamma teman under Bildgallerier/gemensamma bildgallerier och sedan tema.
Nu är det dags att fundera över något motiv och hur jag ska få till det, har ett i huvudet men vet inte om det kommer att lyckas då det är ganska väderberoende, eller så får jag skapa vädret själv. Ovan har jag lagt upp några olika varianter av oskärpa,  tidigare bilder.

Vi övergår från höst till vinter, …

Filmmisstaget som blev en vackert frusen bild .

och det går fort, alldeles för fort. Det känns ganska tungt i både kropp och själ för egen del – även om vintern kan vara fantastiskt vacker, den är verkligen fotogenique. Fryser redan och då har vi precis haft de två första morgnarna med någon minusgrad, hur blir det vid -20 grader?  I vår fotogrupp är vi sju härliga och olika tjejer med även helt skilda bildstilar, det är verkligen fantastiskt att tillsammans få se hur vi tolkat våra olika månadsteman. Ibland kan de vara snarlika men ändå inte. Under vår Kvikkjokksresa visade det sig att några av oss fotat exakt samma svamp med den lilla droppen, en svamp som inte var högre än 1,5-2,0 cm -vid olika tillfällen och ändå var naturen full av svampar. Så ibland kan vi vara lika.

För att återgå till årstiderna så har vi de i gruppen som gillar vintern och en av oss som verkligen älskar den med mycket snö och stark kyla. När vi andra börjar se ljuset i maj, då har hon packat för att åka till Svalbard och även Antarktis har besökts. Underbara bilder, men skulle jag offra mig för det? Nej, och är så glad just över olikheten hos oss, för annars skulle vi inte få se dessa helt ljuvliga bilder hon kommer hem med. Tag gärna en titt på några av de björnar Cricco mötte på sin resa 2016, inte sådana björnar som vi vanliga dödliga drömmer om eller har i sängen som barn, björnarna är sådana som har ordet is framför. Klicka på länken här: Criccos isbjörnar.
Gå gärna vidare och titta på fler gallerier hos alla oss och förhoppningsvis hittar du bilder som tilltalar dig.

Om min egen bild ovan kan jag berätta hur ett misstag blev så vackert, ja jag tycker själv att det är en skön bild nästan som en målning. Stannade till idag för att fota lite frostiga bilder. Av misstag råkade jag trycka på filmning utan att märka det från början, blev bara irriterad över att kameran varken fokuserade (tyckte jag) eller klickade. Tillslut såg jag det röda rec … tänkte först radera filmen men glömde och när jag kom hem tog jag in den i PS och då kom denna bild fram som en av bildrutorna. Som sambo sa, det är ofta av misstagen som blir något bra -tjälknölen är ju ett sådant misstag som blev suveränt. =) Nu ska vi ju inte fastna vid orden och tänka, månntro vad han tycker om hennes övriga bilder, de som inte varit misstag.

Till nästa fotomöte är vårt fotouppdrag -andlighet. Ett tänkvärt och spännande tema, men oerhört svårt. Jag har tankar kring vad det betyder för mig men att sätta det på bild? Vet inte, däremot kan jag kanske hitta något andligt på ett enklare sätt.

Nu ska jag i alla fall försöka få lite historia, ta en shot (hemkokt) och försöka kurera mig från förkylningen som verkar komma lika snabbt som vintern. Ha det gott och njut av det som livet erbjuder dig.

/Margareta

Underbar, … 365+1 av (365+1)

är känslan när vi under sista dygnet av fotoutmaningen går i mål med bravur. Sju tjejer som grupp i något som vanligtvis är ett individuellt intresse har tillsammans klarat av att samarbeta och gå i mål. Visst, vi har inte på något sätt deltagit och gett respons i det övrigas inlägg, vilket beror på att för de flesta har det varit något helt nytt och helt ovana vid detta samtidigt som vi är ett gäng med mycket liten fritid och knappt hinner med oss själva ibland. Däremot när vi väl är igång så är det inte något fel på fokusen och akrobatiken för att ta en bra bild. Vilket syns på bilden nedan som får symbolisera våra gemensamma fotoutflykter med hjälp av Malin, hennes fokusering och akrobatik. Jag och Eva som deltagit under tidigare år har insett hur svårt det är att hinna med och i grupp skulle jag tro att det är ännu svårare, även om det blir betydligt färre teman per person.

Tack Cristina, Eva, Ewa, Gunbritt, Malin, Marita och jag själv Margareta som fixade det – och vi fortsätter att diskutera bilder och gemensamma utmaningar under 2017.

Underbar – av Margareta

Tema: Underbar – 275
Kategori: 365 foton 2016 hos Blickpunkten.
Du finner fler deltagare hos 365 foton 2016 genom länken

 

Ytspänning, … (318 av 365+1)

när vattnet inte kan bestämma sig i vilken nivå den ska befinna sig i gör att vattnet likt iskratrar trycks upp och bildar fantastiska formationer – det kallar jag ytspänning.

Ytspänning – av Margareta

Tema: Ytspänning – 356
Kategori: 365 foton 2016 hos Blickpunkten.
Du finner fler deltagare hos 365 foton 2016 genom länken