17 maj 2015, …

 

skrevs det första inlägget på den här sidan. Då hade vår fotoklubb precis startat upp, i februari 2015. Jag  (Margareta) och Eva hade pratat en hel del om att göra något mer av vårt fotointresse, efter att ha lämnat den klubb vi tidigare varit medlem i. Många fotografer (även amatörer) upplevs kanske som ensamvargar men vi ville ha gemenskapen och en träffpunkt. Vi tog kontakt med några kvinnor som delade intresset och skulle kunna vara intresserade. De var intresserade. Här är vi nu hösten 2019 och träffas fortfarande även om vi inte är 100 procent samma personer som i februari 2015. Vi välkomnar gärna nya medlemmar och på måndag kommer en filmare med oss. Det ska bli spännande att se hur vi kan sammankoppla dessa två, men båda handlar ju om bilden.

Jag läste precis en artikel i vår dagstidning att ett antal grupper inom regionen kanske ska bli digitala istället för de personliga mötena. Kan digitalt verkligen fungera för allt? Vad skulle hända om Blickpunkten -med bilden i focus bestämde sig för att vara en helt digital klubb?

Jag är med i en hel del fotogrupper på nätet och för min del är det som betraktare och läsare till största delen. Lägger i princip aldrig upp bilder eller kommenterar något. Det spårar ur mellan varven, en arg moderator, människor följer inte regler, läser inte och så vidare. Att skriva digitalt är svårt. Jag skämtar och du tror att jag är elak, jag ger dig lite tips om en bild (om det ingår i gruppen) och jag är elak. Sedan är det mycket teknik och snack om kameramärken, inställningar ska uppges helst även klockslag och tidpunkt och inte att förglömma var bilden är tagen.

Det handlar sällan om själva bilden.

Tror absolut att vår grupp skulle fungera digitalt men så tråkigt och skulle kännas meningslöst för min del, som ett komplement är det absolut viktigt. Däremot saknar jag er mina vänner här i inläggen. Skulle vara så roligt att läsa era tankar och se bilder.

För tillfället fotar vi vår kommun, Luleå. Vi tolkar ordet verktyg. Här och nu är alltid aktuellt samt att några av oss deltar i fototemat 52-veckor. En fotoutflykt bokas in till slutet av september.

Ligger fotandet i stiltje kan vi alltid gräva i alla de tusentals bilder vi har i våra arkiv, inspireras av på nytt och ta tag i samt framkalla. Mina tankar kring arkivbilder och fototeman får vänta till mitt nästa inlägg, trots att det egentligen var det jag skulle skriva om men huvudet hade andra tankar.

 

Tänk på:

”Ingen teknik i världen kan kompensera för ouppmärksamhet”

-Henri Cartier-Bresson-

Ps. När jag hittade dessa bilder insåg att jag att jag alltid varit sådan. Riktigt gamla bilder med tanke på hur fort en bild åldras idag och flödet av detsamma.

  1. emikarlsson

    Hej, som en av medlemmarna i denna grupp så har den gett mycket. Den har gett fina, goa vänner i första hand. Det är en fin stämning där vi det finns många idéer emellanåt, massa prat om allt möjligt då och då och en bra peppning. Jag tror inte en digital värld kan ersätta det fysiska mötet i sin helhet. Jag är så glad i våra möten och den fina stämning som finns. Tack till er alla! //Eva

Lämna ett svar till emikarlsson Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.